Skärpning!

Ibland blir jag så trött för mig själv. Jag är expert på att blockera mig själv och trycka ner mig själv och BARA se alla fel. Det här blir ett stort problem för mig både på teatern och på dansen. På teatern blir det dock mer tydligt då vi gör saker en och en. Jag tänker bara på hur ny jag är på det här, hur jag ser ut när jag pratar och på min ögötska som jag själv inte är bekväm i. Det här gör att jag bara blir ännu sämre än vad jag var innan och jag får göra om saker gång på gång. Bara för att jag blir för nervös och klantar till det hela tiden.
Varför ska det vara så? Jag är här för att jag vill göra det här, jag vill lära mig. Jag är inte här för att jag kan utan för att de såg potential i mig att lära. Jag hoppas verkligen att det här blir bättre med tiden, får en klump i magen av nervositet varje gång jag ska göra något.
Någon som känner igen sig? Nu är det strax dags för dagens andra danspass, jazz!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback