Jaaanii..
Jag vet nog faktiskt inte riktigt hur man gör. Jag har alltid varit som en durasel-kanin som Åsa så fint uttryckte sig. Haha
Ända sen jag var liten, jag har t.ex. alltid haft svårt att somna om nätterna. Mamma fick ligga och hålla armarna om mig så att jag inte skulle börja pilla på lampan eller såna saker..
Jag minns att hon sa åt mig att jag skulle "koppla av", hur gör man det sa jag bara..

Sen så ser jag inte på det där att slappna av som ngt positivt. Antingen så bir jag helt slut eller så kommer det bara för mykt jobbiga tankar om allt och ingenting.
Jag är nog gjord för att vara en durasel-kanin.